 |
 |
 |
|
 |
|
 |
|
 |
|
- Svenska Ju-jutsuförbundet
Bakgrund
Svenska Ju-jutsuförbundet bildades av ett antal ju-jutsuklubbar 1991. De första åren var Svenska Ju-jutsuförbundet en vilande organisation utan verksamhet. Svenska Ju-jutsuförbundet aktiverades under hösten 1998 som stilorganisation för landets största ju-jutsustil. Sedan dess organiserar Svenska Ju-jutsuförbundet all verksamhetsom är knuten till stilen Ju-jutsu Kai.
Stilen Ju-jutsu Kai
Vid Svenska Ju-jutsuförbundets årsmöte i mars 1999 beslöts att anta det officiella stilnamnet "Ju-jutsu Kai", vilket ungefär betyder "ju-jutsusällskapet" eller "ju-jutsusammanslutningen". Stilen hade tidigare inte kallats något annat än "ju-jutsu". Med fler stilar och en tydligare uppdelning på olika stilorganisationer blev det viktigt med ett kort och enkelt namnför att kunna profilera stilen.
Självförsvar
Utmärkande för stilen Ju-jutsu Kai är att "Ju-jutsu är ett modernt "självförsvar med tradition och kvalitet" samt att "ju-jutsu skall vara roligt". Ju-jutsu är omväxlande och innehållsrikt . Det finns tekniker som passar de flesta och alla skall kunna utöva ju-jutsu. Många av de som börjar träna gör det för att få lära sig självförsvar, och ju-jutsu Kai erbjuder genomgående bra självförsvarsträning.
Ju-jutsu är självförsvar men också en allsidig motionsform, en traditionsrik budoart och en tuff kampsport med möjlighet till tävling för de som vill. Den breda inriktningen är en viktig orsak till att Ju-jutsu Kai har växt till den största ju-jutsustilen i landet. Ju-jutsu innebär tradition och disciplin, men självklart skall det också vara väldigt roligt att träna!
Svenska Ju-jutsuförbundets organisation
Svenska Ju-jutsuförbundets verksamhet regleras av de stadgar årsmötet beslutat om och leds av en styrelse som årsmötet utser. Till sin hjälp har styrelsen kommittéer, områdesansvariga och ett antal projektledare som verkställer styrelsens beslut och handhar den direkta verksamheten.styrs av de stadgar årsmötet beslutat om. Förbundet leds av en styrelse på sju personer som årsmötet utser årligen i mars månad. Till sin hjälp har styrelsen tre kommittéer som verkställer styrelsens beslut och handhar den direkta verksamheten.
Svenska Ju-jutsuförbundet bildades av ett antal ju-jutsuklubbar 1991. De första åren var Svenska Ju-jutsuförbundet en vilande organisation utan verksamhet. Svenska Ju-jutsuförbundet aktiverades under hösten 1998 som stilorganisation för landets största ju-jutsustil. Sedan dess organiserar Svenska Ju-jutsuförbundet all verksamhetsom är knuten till stilen Ju-jutsu Kai.
Stilen Ju-jutsu Kai
Vid Svenska Ju-jutsuförbundets årsmöte i mars 1999 beslöts att anta det officiella stilnamnet "Ju-jutsu Kai", vilket ungefär betyder "ju-jutsusällskapet" eller "ju-jutsusammanslutningen". Stilen hade tidigare inte kallats något annat än "ju-jutsu". Med fler stilar och en tydligare uppdelning på olika stilorganisationer blev det viktigt med ett kort och enkelt namnför att kunna profilera stilen.
Självförsvar
Utmärkande för stilen Ju-jutsu Kai är att "Ju-jutsu är ett modernt "självförsvar med tradition och kvalitet" samt att "ju-jutsu skall vara roligt". Ju-jutsu är omväxlande och innehållsrikt . Det finns tekniker som passar de flesta och alla skall kunna utöva ju-jutsu. Många av de som börjar träna gör det för att få lära sig självförsvar, och ju-jutsu Kai erbjuder genomgående bra självförsvarsträning.
Ju-jutsu är självförsvar men också en allsidig motionsform, en traditionsrik budoart och en tuff kampsport med möjlighet till tävling för de som vill. Den breda inriktningen är en viktig orsak till att Ju-jutsu Kai har växt till den största ju-jutsustilen i landet. Ju-jutsu innebär tradition och disciplin, men självklart skall det också vara väldigt roligt att träna!
Svenska Ju-jutsuförbundets organisation
Svenska Ju-jutsuförbundets verksamhet regleras av de stadgar årsmötet beslutat om och leds av en styrelse som årsmötet utser. Till sin hjälp har styrelsen kommittéer, områdesansvariga och ett antal projektledare som verkställer styrelsens beslut och handhar den direkta verksamheten.styrs av de stadgar årsmötet beslutat om. Förbundet leds av en styrelse på sju personer som årsmötet utser årligen i mars månad. Till sin hjälp har styrelsen tre kommittéer som verkställer styrelsens beslut och handhar den direkta verksamheten.
 |
|
 |
|
 |